Definitioner

Det är viktigt att vi har en gemensam förståelse av de uttryck och ord som används i materialet på den här webbsidan. Vissa ord finns också definierade under fliken Programmering.

Algoritm

En ändlig sekvens av väldefinierade instruktioner, som vanligtvis används för att lösa en klass av specifika problem eller för att utföra en beräkning. En annan defition kan vara kan beskrivas som en systematisk procedur för hur man utför en steg för steg instruktion som utför en beräkning eller löser ett specifikt problem. 

Artificiell intelligens - AI

AI hänvisar till maskinbaserade system som, givet en uppsättning mänskligt definierade mål, kan göra förutsägelser, rekommendationer eller beslut som påverkar verkliga eller virtuella miljöer. AI-system interagerar med oss och agerar på vår miljö, antingen direkt eller indirekt. Ofta ser de de ut att verka autonomt och kan anpassa sitt beteende genom att lära sig om sammanhanget." Källa: UNICEF, 2021, s.16

Artificiellt intelligenta system (AI system)

En programvara som är utvecklad med en eller flera av de tekniker och tillvägagångssätt som anges i bilaga I i AI-lagen (t.ex. maskininlärning, kunskapsbaserade tillvägagångssätt och statistiska modeller) och kan, för en given uppsättning av mänskligt definierade mål, generera resultat som innehåll, förutsägelser, rekommendationer eller beslut som påverkar de miljöer de interagerar med. Källa: AI-lag (KOM/2021/206 slutlig)

Data

En sekvens av en eller flera symboler som ges betydelse genom specifika tolkningshandlingar (data har ingen inneboende betydelse). Data kan analyseras eller användas i ett försök att få kunskap eller fatta beslut. Digital data återges med det binära talsystemet ettor (1) och nollor (0) i motsats till dess analoga representation.

Datavisualisering

Ett tvärvetenskapligt område som handlar om grafisk representation av data för att kommunicera information tydligt och effektivt till användarna. Det gör komplexa data mer tillgängliga, begripliga och användbara, men kan också vara reducerande.

Digital tillgänglighet

Omfattar människor från en befolkning med det bredaste utbudet av egenskaper och förmågor som kan använda digitala produkter, system, tjänster, miljöer och faciliteter för att uppnå ett specificerat mål i ett specifikt användningssammanhang (direkt användning eller användning med stöd av hjälpmedel).Tillgänglighet gynnar personer med funktionshinder och andra, exempelvis personer som använder enheter med små skärmar och olika inmatningalternativ; äldre människor med förändrade förmågor på grund av åldrande; personer med "tillfälliga funktionshinder" såsom en bruten arm eller tappade glasögon; personer med "situationsbegränsningar" som i starkt solljus eller i en miljö där de inte kan lyssna på ljud; personer som använder en långsam Internetanslutning, eller som har begränsad eller dyr bandbredd (källa). 

Digital kommunikation

Avser kommunikation med hjälp av digital teknik. Det finns olika kommunikationssätt, t.ex. synkron kommunikation (realtidskommunikation, t.ex. med skype eller videochatt eller Bluetooth) och asynkron kommunikation (ej samtidig kommunikation, t.ex. e-post, diskussionsforum för att skicka ett meddelande, sms) där kommunikationer sker en till en, en till många, eller många till många.

Digitalt innehåll

Data som produceras och tillhandahålls i digital form, till exempel video, ljud, applikationer, digitala spel och annan programvara. Digitalt innehåll inkluderar information som sänds, streamas eller finns i datorfiler. 

Digital miljö

Ett sammanhang, eller en "plats", som möjliggörs av teknik och digitala enheter, ofta överförda över internet, eller andra digitala medel, t.ex. mobiltelefonnät. Register och bevis på en individs interaktion med en digital miljö utgör deras digitala fotavtryck.

Digitala tjänster

Tillåter en användare (medborgare, konsument) att skapa, bearbeta, lagra eller komma åt data i digital form och att dela eller interagera med data i digital form som laddats upp eller skapats av samma eller andra användare av den tjänsten.

Digital teknologi

Alla produkter som kan användas för att skapa, visa, distribuera, modifiera, lagra, hämta, överföra och ta emot information elektroniskt i digital form. Till exempel persondatorer och enheter (t.ex. en stationär, bärbar, netbook, surfplatta, smarta telefoner, handdator med mobiltelefonfaciliteter, spelkonsoler, mediaspelare, e-boksläsare, smarta assistenter, AR/VR-headset och annat enheter), digital-tv, robotar. I dokumentet används även ordet digital teknik.

Digitala verktyg

Digital teknik (se: digital teknologi) som används för ett givet ändamål eller för att utföra en viss funktion av informationsbehandling, kommunikation, skapande av innehåll, säkerhet eller problemlösning.

Desinformation och misinformation

Desinformation är falsk information som avsiktligt skapats och sprids för att lura människor, medan misinformation är falsk information oavsett avsikt att vilseleda eller vilseleda människor Källa: europa.eu/learning-corn-ner/spot-and-fight-disinformation_en

Ekokammare

Hänvisar till situationer i sociala medier och diskussionsgrupper online där föreställningar och åsikter förstärks eller underbyggs av kommunikation och upprepning i ett slutet, isolerat system. Deltagarna får vanligtvis information som förstärker deras befintliga åsikter utan att stöta på motsatta åsikter. 

eIDAS

Förordningen om elektronisk identifiering och förtroendetjänster är en rättslig ram för människor, företag och offentliga förvaltningar att säkert få tillgång till tjänster och genomföra transaktioner online med bara ett klick. Det kommer att innebära högre säkerhet och mer bekvämt för alla onlineaktiviteter som exempelvis att skicka in skattedeklarationer, registrera sig på ett utländskt universitet, öppna ett bankkonto på distans, starta ett företag i en annan medlemsstat, autentisera för internetbetalningar. Mer information: digital-strategy.ec.europa.eu/en/poli-cies/eidas-regulation

Filterbubbla

En filterbubbla kan bli resultatet av personliga sökningar på internet och/eller sociala medier när en algoritm selektivt gissar vilken information en användare skulle vilja se baserat på information om användaren, såsom plats, tidigare klickbeteende och sökhistorik. 

GDPR

Den allmänna dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 är den rättsliga ram som fastställer riktlinjer för insamling och behandling av personuppgifter om individer inom Europeiska unionen. GDPR trädde i kraft i hela EU den 25 maj 2018. Se mer: gdpr.eu

Internet of things (IoT)

IoT beskriver fysiska objekt (eller grupper av sådana objekt) som är inbäddade med sensorer, processorer, mjukvara och annan teknik som ansluter till och utbyter data med andra enheter och system över Internet eller andra kommunikationsnätverk. 

Mediekunnighet

Avser färdigheter, kunskap och förståelse som gör det möjligt för medborgare att använda media effektivt och säkert. För att medborgarna ska kunna få tillgång till information och använda, kritiskt bedöma och skapa medieinnehåll på ett ansvarsfullt och säkert sätt, måste medborgarna ha avancerad mediekompetens. Mediekompetens bör inte begränsas till att lära sig om verktyg och teknik, utan bör syfta till att utrusta medborgarna med de kritiska tänkande färdigheter som krävs för att bedöma, analysera komplexa verkligheter och inse skillnaden mellan åsikter och fakta. Källa: EU:s direktiv om audiovisuella medietjänster (2018). Mer information finns också på https://www.utbildning.ax/resurser-och-stod-larare/digital-kompetens/mik 

Integritetspolicy

Termen relaterar till skydd av personuppgifter, till exempel hur en tjänsteleverantör samlar in, lagrar, skyddar, avslöjar, överför och använder information (data) om sina användare, vilka uppgifter som samlas in etc. Se även GDPR.

Problemlösning

En individs förmåga att engagera sig i kognitiv bearbetning för att förstå och lösa problemsituationer där lösningen inte är omedelbart uppenbar. Det inkluderar viljan att engagera sig i sådana situationer för att uppnå sin potential som en konstruktiv och reflekterande medborgare