Konflikthantering som livskunskap - hur utveckla barnvänlig rättvisa?
I samband med det nordiska expertseminariet RJNord: Restorativ rättvisa och praxis i Norden - nordisk nytta? 12-14 maj 2025 hölls ett publikt lunchseminarium med titeln: Konflikthantering som livskunskap, hur utveckla barnvänlig rättvisa? den 14 maj 2025. Ålands fredsinstitut tillsammans med Rädda barnen på Åland förberedde genom workshop med åländska ungdomar (ålder 14-16 år) två olika konfliktscenarier som experter från Norge och Sverige sedan fick kommentera utgående från sina respektive arbetsmetoder. Seminariet spelades in.
För att öppna seminariet bjöds vicelantråd Annika Hambrudd in att tala. Hon betonade att konflikter förekommer i alla dimensioner av människans liv och inte bör ses som något i sig gott eller ont—utan som en naturlig del av livet. Det viktiga är hur vi hanterar och löser dem. Konfliktlösning är en viktig färdighet som främjar en miljö av förståelse och respekt. När konflikter hanteras konstruktivt kan oenigheter och olikheter leda till förändring, lärande och utveckling. I grunden handlar konflikter om människors önskningar och viljan att tillgodose sina intressen och behov.
Restorativ rättvisa (Restorative Justice- RJ) handlar om att skapa dialog mellan de inblandade, med målet att förstå varandras perspektiv och hitta en gemensam väg framåt. För barn och unga innebär detta att ha en aktiv roll i processen, vilket hjälper dem att känna sig hörda, respekterade och tagna på allvar i konfliktsituationer.
Medling baserad på restorativa principer är en livslång lärandeprocess i empati, där vi alla uppmuntras att ta ansvar för våra egna konflikter och lära oss att hantera dem. Att utveckla konfliktlösningsförmåga tidigt i livet har långsiktigt positiva effekter. Det kan förbättra relationer, minska stress, främja meningsfull dialog och öka tillit samt känslan av rättvisa och respekt. Dessa färdigheter ger unga bättre förutsättningar att möta framtida utmaningar, både i personliga och professionella sammanhang.
Avslutningsvis tog vicelantråd Hambrudd tillfället i akt att återge Astrid Lindgrens ord: ”Ge barn kärlek, mer kärlek och ännu mer kärlek—så kommer förnuftet av sig självt.”
Tanja Rönnberg, som är expert på barns och ungas digitala liv hos Rädda Barnen Åland, har stor erfarenhet av att samtala med unga och deras föräldrar om användningen av sociala medier, inklusive de konflikter som ofta förvärras av dessa plattformar. Hon presenterade de scenarier som ungdomarna tagit fram till lunchseminariet.
Nutida konfliktscenarier bland unga involverar ofta flera dimensioner och individer, både direkt och indirekt. Att identifiera den exakta startpunkten för en konflikt är sällan enkelt, eftersom underliggande maktdynamik ofta påverkar situationen. Många unga deltar i dessa dynamiker för att undvika att själva bli måltavlor. Händelserna utspelar sig vanligtvis både i fysiska miljöer och på olika sociala medieplattformar.
Följande två scenarier utvecklades av en engagerad ungdomspanel bestående av fyra åländska ungdomar i åldern 14–16 år under en workshop den 29 april 2025. Ett scenario involverar främst flickor—enligt panelen tenderar konflikter mellan flickor att vara mer utdragna och kretsa kring skvaller och social uteslutning. Pojkars konflikter är däremot ofta kortare men mer fysiskt aggressiva, vilket illustreras i det andra scenariot. Ungdomspanelen fick senare en chans att se en inspelning av lunchseminariet och diskutera dessa experters kommenterar från sitt perspektiv.
_________________________________________________
Konfliktscenario 1: ”Skvallret”
Det första scenariot som ungdomspanelen utarbetat handlade om flickors konflikter:
Amanda är den populära tjejen som alla vill vara eller vara nära. Hon betraktas som ”bossen”—högst upp i den sociala hierarkin både i klassen och på skolan. Denna position ger henne inflytande över vad andra säger och gör. Hennes närmaste vän är Felicia. Amanda är tillsammans med Hugo, en annan populär elev som är känd för att vara lite flirtig.
En dag är Felicia hemma hos Amanda när Amanda börjar skvallra om deras gemensamma vän Sara.
Amanda: ”Felicia, jag hörde ett rykte om att Sara är kär i Hugo. Tänk om det är sant??”
Felicia: ”Nej, det kan inte stämma… tror du verkligen det?”
Amanda: ”Ja, jag hörde att hon stötte på honom. Med Hugo! Han är ju min pojkvän! Fattar hon inte det?”
Felicia: ”Är du säker? Jag tror inte ens att Hugo är hennes typ…”
Amanda: ”Vad säger du? Hur kan du ifrågasätta mig? Klart han är hennes typ. Han är allas typ! Alla vet att han är den snyggaste killen på skolan—han är min!”
Felicia: ”Just det… kanske är det sant. Ugh, Sara är så slampig!”
Nästa dag träffar Felicia Sara och känner skuld över skvallret. Hon berättar för Sara om ryktet som involverar Hugo. Sara förnekar det och blir sårad över att hennes vänner tror på ett rykte istället för hennes egna ord.
Ryktet sprider sig snabbt över skolan. Någon snappar upp det och ”shippar” Sara och Hugo på det trendiga sociala mediekontot ”Åland Shippar.” ”Shipping” är en aktuell trend i finska skolor där man parar ihop personer på sociala medier, ofta med bilder tagna utan tillstånd från privata konton eller skolfoton.
Denna ”shipping” förstärker ryktet. Några dagar senare, under rasten, samlar Amanda en grupp följare som omringar Sara och verbalt attackerar henne med anklagelser och frågor om hennes påstådda intresse för Hugo. Ingen, inte ens Felicia, försvarar Sara.
Sara går hem förkrossad och berättar till slut för sina föräldrar, som kontaktar skolan.
Expertkommentar till scenario 1
Detta scenario kommenterades av Nina Wroldsen från den norska organisationen Trygg Læring. Nina har arbetat inom utbildningssektorn under hela sitt yrkesliv, på alla nivåer från högre utbildning till grundskola. Hon har även använt denna metod, som bygger på Trygg Læring, i sitt arbete som rektor på en offentlig internationell skola.
Nina Wroldsen delade tre viktiga reflektioner kring konfliktlösning i skolor:
- Tidigt engagemang av föräldrar: Hon betonade vikten av att involvera föräldrar tidigt, särskilt när de är djupt oroade över sina barn. Hon förespråkade ett restorativt tillvägagångssätt där elever får ett tryggt utrymme att dela sina upplevelser och behov, och där konflikter löses genom dialog och ömsesidig förståelse.
- Strukturerade skolövergripande rutiner: Hon underströk behovet av strukturerade och konsekventa metoder för konflikthantering. Utan tydliga rutiner kan konflikter eskalera och leda till rättsliga åtgärder. Hon efterlyste tydliga system—som visuella hjälpmedel (typ affischer) och klassrumsregler—för att skapa förutsägbarhet och emotionell trygghet för alla elever.
- Mer forskning om psykologiska effekter: Hon uttryckte en stark önskan om mer forskning kring de psykologiska effekterna av olösta konflikter, särskilt sådana som kan återuppstå över tid. Hon betonade även särskilt behovet av forskning kring flickors konflikter. Hon lyfte vikten av att integrera konfliktlösning i lärarutbildningen och göra restorativa metoder till en självklar del av skolans kultur.
Nina Wroldsen avslutade med en personlig reflektion och hänvisade till boken Touching Spirit Bear av Ben Mikaelsen, som inspirerat hennes vision om alternativ rättvisa för unga. Hon avslutade med ett hoppfullt budskap från Beatles: All you need is love—and we can work it out.
________________________________________
Konfliktscenario 2: ”Bråket”
Det andra scenariot som ungdomspanelen utarbetat handlade om en brottssituation som involverade killar och involverar tre pojkar: Adrian, Emil och Viljam, som är 16 år gamla och vänner. De är inte obekanta med att i smyg ta alkohol från sina föräldrars spritskåp. Denna särskilda fredagskväll i centrala Mariehamn är speciell—Adrian har lyckats få tag på ett falskt ID och använder det för att köpa öl från en mataffär.
Utanför affären visar Adrian stolt upp sitt falska ID och ölen för Viljam vid en busshållplats. Emil, som redan har druckit vodka hemma, är också där. Medan Adrian skryter smyger Emil bakom honom och tar ölen ur hans ryggsäck.
Adrian märker det och konfronterar honom:
Adrian: ”Hej Emil—vad håller du på med!? Den där ölen är min!”
Emil: ”Kom igen, bror, du delar väl med dig?”
Adrian: ”Din idiot, ge mig ölen! Jag sa att du skulle ge tillbaka den!”
När Emil vägrar, knuffar Adrian honom till marken, vilket gör att ölflaskan går sönder. Adrian kastar den trasiga flaskan mot Emil men missar. Sedan attackerar han Emil med full kraft—slår och sparkar honom.
Samtidigt tar Viljam fram sin mobil, flinar och hejar på medan han filmar bråket. Han laddar snabbt upp videon på sin Instagram-story, och den sprids snabbt bland deras jämnåriga.
Några uppmärksamma föräldrar, som övervakar sina barns aktivitet på sociala medier, ser videon och inser att situationen måste anmälas till polisen. Det finns grund för brottsrubricering—inte bara för misshandeln utan även för Adrians användning av falskt ID. Dessutom har Viljam filmat och delat händelsen utan samtycke.
Expertkommentar till scenario 2
För att kommentera detta scenario bjöds Niklas Hägg och Jacob Wennerholm in, medlare från Södertälje kommun i Sverige. De har arbetat tillsammans inom ungdomsverksamhet sedan slutet av 1990-talet och med medling sedan 2014. Deras medlingstjänster erbjuds främst till personer under 21 år och bygger på principer från Restorative Justice (RJ). Målet är att dämpa konfliktnivån och stoppa våldsspiralen. Medlingen i Södertälje har många likheter med den medling som Ålands medlingsbyrå utför.
De betonar vikten av starkt samarbete mellan skola, polis och socialtjänst. Vanligtvis uppmärksammas ett fall först av skolan, som ofta är den första att upptäcka konflikter eller brott. När de får information bedömer de om medling kan inledas även om en polisutredning pågår. Deras kontor är unikt placerat inne på polisstationen, vilket underlättar nära samarbete.
Medlingsprocessen är frivillig och börjar med separata förmöten med varje part, ofta tillsammans med föräldrar. Målet är att förstå varje individs perspektiv och behov, med särskilt fokus på offrets känsla av trygghet. De tar också hänsyn till den bredare sociala påverkan, inklusive familje- och vänskapsnätverk.
I fall som involverar våld eller offentlig förnedring (t.ex. att bli filmad och upplagd online) kan de behandla det som två separata medlingsärenden. De erbjuder även extra stöd genom interna kuratorer för både offer och förövare. För förövare använder de erkända metoder för impulskontroll och träning i sociala färdigheter.
Målet är att hjälpa elever att samexistera fredligt i skolan, även om de inte försonas. Överenskommelser kan inkludera praktiska arrangemang, som att komma överens om att ignorera varandra i framtiden, om det är vad parterna önskar. De understryker vikten av tidiga insatser för att förhindra eskalering och långsiktiga konsekvenser som skolvägran.
De förespråkar också att restorativa metoder integreras i skolor och att uppföljning sker för att mäta effekten av insatserna. Även om de ser positiva resultat, efterlyser de mer forskning för att stödja och vidareutveckla sitt arbetssätt.
